Dom senaste dagarna har jag varit ledsen, glad, gråtit, varit ärlig, slutat ta skit, pratat och vågat prata, stöttat och insett massor av saker. Både vad jag behöver jobba på hos mig. 

Alla borde lyssna på Katy Perry's låt "love me". 

Jag har känt en ständig tacksamhet till livet. Jo, jag har haft möjlighet att tackla allt tillsammans med min kille. Han blir inte rädd för mitt känslokaos, han får inte mig att bli rädd för mitt känslokaos. 

Och även fast folk såg mig komma ut med svarta kinder och säkert trodde att jag fått sparken, så gick jag därifrån med stolta steg för att jag vågade stå upp för mitt välmående. Han höjde mig. 


Min chef. Min bästis och min kille. Min familj och kollegor. Det är omgivningen som påverkar, men det är du som väljer vad du tar in. Jag väljer därför min omgivning varsamt och kärleksfullt. 

Men ibland blir man blåst. 

Men jag lär mig. Hela tiden!


Han gör mig till en bättre person. 

Kommentera

Publiceras ej